Påsk under mitt paraply

Skärtorsdag var nästan som en helt vanlig dag.

Långfredag var hemskt lång. Vi fick inte klippa och sy eller göra sånt som räknades som arbete. Leka tyst och lugnt, var det som gällde. Bibelns budskap var ju en sorgens dag då man skulle minnas Jesu korsfästelse.

Påskafton med åska och regn

Subtropiskt väder. Ja det var det. Medeltemperaturen låg på 31,7 grader varmt. Hög luftfuktighet och fruktansvärda regnväder.  Inte nog med det. Det åskade och blixtrade i ett kör. Mitt ” livs paraply” kunde inte emotstå alla förskräckliga smällar följda av dovt mullrande och ny blixtar. Det kändes som ett av pinnarna i mitt “trygga paraply”, höll på att gå av. Jag var rädd, så rädd att jag gömde mig i sängen med filten över huvudet och grät. Pekfingrarna var så långt instoppade i öronen att de nästan möttes i skallen.  Äntligen blev det tyst . Regnet upphörde. Solen sken .

Dag att fira påskafton.

Min syster sprang till hönshuset för att plocka ägg. Vi målade de kokta äggen . Åt dem och fortsatte måltiden med kyckling och ris.  Till efterrätt serverades  fruktsallad. Gott gott. Men vad händer. Som vanligt bröt det ut ett lika hemskt oväder igen om inte än värre.

Efter regn kommer sol och det gjorde det. Jag upplevde aldrig att det regnade hela dagar i följd som det gör här i Sverige.  Nej det var riktiga skyfall. Ibland med stora hagel.

Påskgodis

Nää det fanns inte. Det som låg närmast i likhet med sötsaker var mammas kakor som hon bakat. Inte bara kakor åt vi, utan vi tuggade och sög på sockerrör.

Att sen komma till Sverige med allt som fanns, var som att komma till Paradiset.

Men i min blogg är vi ännu inte i Svedala.