När jag tänker Afrika känns det som om jag har en fot där och en i Sverige. Man pratar mycket om att vara svensk och när är man det? Känns inte så viktigt. Man är ju trots allt bara en liten människa i stora universum. Nå …..hur hade vi det i vår by. Det fanns bara en svensk dam. För övrigt var det bara infödingar.  Jag var bara tio månader och hade tagit mina första steg. Pappa byggde hus, kyrka och skola. Mina föräldrar jobbade som allt i allo för befolkningen.

Sorg och glädje i familjen

Min storasyster var sex år äldre. Tidigare hade vår bror dött i malaria vid ett års ålder. Ett hårt slag för mina föräldrar och min syster. Jag var då inte född. Mycket hände i denna by långt inne i djungeln.  Själv råkade jag också få malaria vid två års ålder. Pappa som var djupt troende och kunde knappt be till Gud för mig. De hade ju reda förlorat ett barn. En god vän till pappa i byn kom för att se hur det var med mig. Febern steg och och jag krampade kraftigt för att sedan vända ut och in på ögonen. Då var mannen vid min säng och bad: “-Gud ta hem barnet eller gör det friskt nu, så hon slipper lida, amen.” Strax därefter sa jag på mitt barnspråk : – Jag kakar (skakar) inte länge (längre). Med stark livsvilja blev jag frisk igen.

En härlig lekkamrat

Det blev fem/sex händelserika år och möten med olika sorters djur och människor. Vi hade roligt och fick naturligtvis flera lekkamrater i byn. Alltid ville de känna på vårt hår klappa våra våra huvuden. Jag tyckte mest om att trä mina små fingrar in i deras hår. Det var  lite strävt och krulligt. En pojke från byn passade mig och min syster. Han var så rolig att leka med. Snabbt körde han mig i sittvagn

Inga Affärer

Det var en tre dagars lång vandring genom skogen för att komma till en bilväg och få lift. Vi liftade till staden Bukavo. Där handlade vi ris, salt, mjöl, mjölkpulver, tvål, tandkräm m.m. Bärare följde med och hjälpte till att forsla hem förnödenheterna. Allt låg i stora säckar och skulle räcka länge. Grönsaker och frukter odlade vi själva. Ägg fick vi av våra höns. Getter hade vi också. Getmjölk var både näringsrikt och gott. I byn sålde de ibland en och annan gris som vi kunde köpa och sen slakta. Det gällde att vara uppfinningsrik för kyl och frys fanns ju inte. Jordkällare fick grävas.

Bortskämd

Här är vi bortskämda. Vi kan gå eller köra bil till närmsta affär och handla för dagen. Till och med kan vi skicka efter matkasse och får den hemkörd .

Hej på ett tag ! Ses snart !